Sök:

Sökresultat:

118 Uppsatser om GS Facket för Skogs- - Sida 1 av 8

Facket och den unga arbetstagaren - En studie om ungas instÀllning till ett fackligt medlemskap

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande mÀnniskors instÀllning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga mÀnniskor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nÄ ökad förstÄelse för varför unga mÀnniskor i Äldern 20-24 Är inte Àr medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts sÄ mycket tidigare forskning pÄ varförunga mÀnniskor vÀljer att stÄ utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes pÄ unga arbetande mÀnniskor. Det vi kom fram till var att unga inte Àr intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har nÄgon kunskap om facket eller vad de gör, men ocksÄ dels föratt de har en osÀker position pÄ arbetsmarknaden.

Kan facket pÄverka systemutvecklingsprocessen?: och i sÄ fall hur och varför

Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.

Individualisering och Facket :   En uppsats om individualiseringens pÄverkan pÄ fackföreningsrörelsen.

Denna uppsats behandlar Àmnet facket och individualisering. Den specifika frÄgestÀllningen Àr: hur pÄverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem Àr den ökade tron pÄ individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter pÄ fackföreningsrörelsen har sex företrÀdare för olika fackföreningar intervjuats. UtifrÄn teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen pÄverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet Àr indelat i fem olika teman med rubrikerna, sjÀlvstÀndiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrÄgasÀttande attityd, en generationsfrÄga och slutligen temat flexibilitet.

FrÄn organiserad till oorganiserad - En kartlÀggning av de mekanismer som styr uttrÀden frÄn GS-facket

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden Àr uppbyggd kring vÀlorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag Àr det allt fler arbetstagare som vÀljer att stÄ utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rÄdande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen vÀcktes ur förestÀllningen om att det finns ett behov av att förstÄ varför medlemmar vÀljer att gÄ ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet sÄ att inte de nyrekryterade snart gÄr ut ur facket igen.

Musikbranschen och vÀrdeskapande

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Fackliga medlemmar och företrÀdares förhÄllningssÀtt till facket. I förhÄllande till arbetsmarknaden ? arbetsplatsen och individen.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Ett försvagat kollektiv? : Lokala ordförandens erfarenheter av en lÀgre facklig organisationsgrad

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Faktorer i en trovÀrdig miljöredovisning: en survey av
intressenter inom skogs- och pappersindustrin

Idag fÄr vi stÀndigt ny information om de vÀxande miljöproblem som finns i samhÀllet. Under 1990-talet ökade antalet företag som redovisade miljöinformation i miljöredovisningar. Man kan se att det var de förtag med störst miljöpÄverkan som utvecklade sin miljöredovisning snabbast. Idag ligger företag inom skogs- och papersindustrin lÄngt fram i utvecklandet av miljöredovisning. För att en verksamhet ska vara lönsam bör företaget göra sina ÄtgÀrder och sin kommunikation trovÀrdig.

Facket, de unga och nyttan : En kvalitativ studie om fackets rekryteringsstrategi av unga medlemmar

Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.

Mellan klass, samhÀlle och marknad. AnstÀlldas attityder till facket i sociologisk belysning

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..

Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Överlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.

Facket och de papperslösa arbetarna

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade unionshould organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this newphenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature.

Representation och strukturers betydelse för inflytande : Om fackförbunden inom LOs ungdomsverksamhet

?The importance of representation and structures to establish influence. A study of the Trade Unions Youth Activities within The Swedish Trade Union Confederation.?-Katrin OlofssonThis essay is studying the importance of representation and structures for the youth to establish influence, within the Trade Unions of The Swedish Trade Union Confederation, LO. More specific it is about the youths influence in each trade unionÂŽs executive committee.

KartlÀggning av typfordon för rundvirkestransport vid Holmen Skogs regioner

Transportkostanden stÄr idag för stor del av den totala virkesanskaffningskostnaden. Planering och val av fordonsteknik pÄverkar detta. Holmen Skog Àr verksamma frÄn Norsjö i norr till Vimmerby i söder, detta leder till stor variation i transportförutsÀttningar. Det har identifierats att det finns stora variationer i taravikt, vilket pÄverkar nyttolastförmÄgan. Syftet med examensarbetet Àr att identifiera vilken utrustning som finns pÄ typiska lastbilar för rundvirkestransport vid Holmen Skogs olika verksamhetsomrÄden. MÄlsÀttningen Àr att resultatet ska kunna anvÀndas som underlag för Holmen Skog till att i framtiden pÄverka Äkerier att öka nyttolastförmÄgan.

Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sÀnka stressade personers stressnivÄ? : en jÀmförande studie

Den gröna naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa har lÀnge diskuterats. I dagens samhÀlle bor allt fler mÀnniskor i stÀder med en begrÀnsad kontakt med naturen. Genom att lÄta personer med höga stressnivÄer tillbringa tid antingen i en skogs- eller en hantverksmiljö, och dÀrefter besvara enkÀter om sinnesstÀmning samt upplevelser av miljön, undersöktes miljöernas pÄverkan pÄ deltagarna. BÄde den gröna skogsmiljön och hantverkslokalens inomhusmiljö gjorde deltagarna mer avspÀnda, piggare, gladare, mer harmomiska, lugnare och mer klartÀnkta efter besöket jÀmfört med före. Dock utmÀrkte sig skogen genom att den gjorde deltagarna signifikant gladare efter besöket och lugnare Àven före besöken över tid.

1 NĂ€sta sida ->